Yinyoga

Yinyoga

YinYoga är den den mest lugna formen av yoga tillsammans med Restorative. I yinyogan hittar vi den efterlängtade lugn och rokänslan och den värdefulla återhämtningen för våra kroppar. Många säger att yinyoga är magi och det kan man ju hålla med om, men den är också väldigt logisk hur vi påverkar vårt nervsystem t ex..

Våra kroppar är uppbyggda av en mängd olika system och det första som var på plats var vår fascia/bindväv, den omsluter och stöttar upp våra kroppar och hänger upp vårt skelett. Alla andra system ligger också i bindväven och kommunicerar genom att färdas i denna magiska väv.

När vi utövar yinyogans långa positioner (ca 4 - 20 min) påverkar vi vår bindväv genom att få den att förlängas och liksom spräckas upp för att återfuktas. När den så har börjat vidga sig och bli lite mer följsam så börjar ju även de andra systemen i kroppen få en mer härlig känsla, de börjar även de reagera med att släppa på blockeringar i deras system/kanaler och en härligt flödande och fri känsla sprids i kroppen. Vi får även ett giftavsläpp i vår bindväv när vi gör yinyoga, det kan göra att vi kan må lite illa eller behöver gå på toaletten lite oftare, detta är inget konstigt alls utan bara kroppens sätt att tacka dig!

Alla kan göra yinyoga, är man däremot lite överrölig ska man vara försiktig i de positioner man kan komma riktigt långt och i stället aktivera området där man annars tar ut överrörligheten.

Nedan har jag kopierat in text för dig som vill lära dig mer om vår bindväv - läs gärna!

 

Utbildningar 

 

Yinyoga 50h

Yinyoga 50h

Den här utbildningen vänder sig till dig som älskar Yin-yoga och vill dyka djupare ner i denna magiska underbara yogaform. Du kanske vill undervisa i Yin-yoga efter utbildningen eller bara använda allt du kommer lära dig för eget bruk - alla är välkomna och utbildningen kommer passa alla!

Läs mer

 

KROPPEN ÄR ALLT BRA FANTASTISK!

Om du tar en balettdansös, en gymnast, en trummis eller en viss svensk fotbollsprofil och studerar deras rörelse, känsla, timing är det lätt att fascineras av hur snabbt det går. När vi sedan lägger till det vi vet om kroppen idag, att vi har ca 37 triljoner celler och ca 100 000 proteiner, enzymer och hormoner som interagerar med varandra, på nolltid, för att styra och sköta kroppen. När vi vet att det dessutom skapas 40-100 000 nya celler varje minut.

Hur går det till? Hur fungerar kroppen egentligen?

Hur får vi ihop dessa delar till en helhet?

Enda sedan Descartes 1600-tal har vi tagit isär och studerat delarna, vilket lärt oss otroligt mycket om kroppen och naturen, in till minsta partikel. Men då man inom fysiken ständigt undersökt universum har denna kunskap om micro alltid behövt fungera ihop med universum i stort.

Men när det gäller biologi är det mycket av det vi nu vet om kroppen som inte går ihop i den gamla modellen. Universum ser vi som en helhet bestående av delar som integrerar – men kroppen ser vi fortfarande som delar och vi tenderar att undvika ett helhetsperspektiv. Vi tror att ett ytligt skärsår läker, men vi har svårt att tro att ett sår inuti läker. Vi har svårt att förstå att hur du äter, rör dig och lever ditt liv även påverkar hur du mår – och vi har svårast att förstå att huvudet och kroppen faktiskt sitter ihop, att dina tankar påverkar din fysiska hälsa.

Synen på fascia har gått från ”något som bara var där” till ”det är allt”

Här kommer fascia in i bilden, för en stor anledning att vi inte undersökt fascian förrän nu är att vi helt enkelt skurit igenom den. Men hur kan du se kroppen som en helhet om du skär sönder och delar upp? Länge såg man fascia som något som bara ”var där”

Fascia omsluter inte bara allt i hela kroppen, det vänder upp och ner på hur vi ser på den” – Tom Myers

När man började inse att fascian kanske har en funktion trots allt så började man forska. Med ny teknik som t.ex. ultraljud och kameror som kan filma levande vävnad under huden har förståelsen för fascians funktion gradvis ökat – och med det har en ökad förståelse för kroppen som helhet börjat växa fram.

Fascia är ett nätverk av bindväv som omsluter allt i hela kroppen, från muskler och skelett till organ och celler. Det är ”kostymen”, ”kroppsstrumpan” som håller alla delar i kroppen på plats, som underlättar rörelse, hållning, balans och som låter oss klara av trycket från gravitationen.

Genom fascia sker all kommunikation mellan alla kroppens delar. Det finns 6 gånger fler nervreceptorer i fascian än det gör i muskler, fascia finns i fast form, i flytande form (extracellular fluid) och kommunikationen i fascian är 15 gånger så snabb som i nervsystemet.

Det är där vi har hela vår intelligens, intuition och känsla, en förlängning av hjärnan om du så vill – det är det som gör att kroppen är en helhet och inte en massa delar.

Varför är Fascia inte mer välkänt än det är?

Det finns tre starka anledningar till att Fascians centrala betydelse för kroppens funktionalitet inte är mer känd än vad den är.

  1. Nytt område: Fasciaforskningen inte äldre än 40-50 år och var länge fragmenterad. Det som forskare i Tyskland kom fram till nådde inte forskare i USA osv. Så sent som 2007 hölls den första Fascia Research Congress och resultat från olika länders forskning började sammanställas. I september 2015 hölls den fjärde Fascia Research Congress. Då var vi på plats och spelade in ett antal intervjuer som du hittar på den här sidan.
  2. Går emot tidigare kunskap: Forskningsresultaten vänder upp och ner på det vi tidigare vetat om kroppen. Om du öppnar en lärobok i anatomi så står där inte mycket om fascia. Om det helt plötsligt dyker upp forskning som säger ”hej! allt du lärt dig under alla år som du studerat bygger på fel perspektiv – du har missat en av de mest centrala delarna” så är det inte helt lätt att acceptera det.
  3. Nytt paradigm, nytt perspektiv: Tom Myers menar lite skämtsamt att fasciaforskningen innebär samma skifte i paradigm för biologin som skillnaden mellan Newtons mekaniska universum och Einsteins e=mc2. Det kan vara grandiost men på ett sätt är det lite som att höra att jorden är rund när du gått runt hela ditt liv och trott att gjorden är platt. Gamla perspektiv, trossystem och mönster är svåra att bryta. Nytt är ofta svårt att acceptera.

Kunskap om kroppen på ett enkelt sätt

Vi strävar efter att alltid ligga i framkant när det gäller ny teknik och ny kunskap. Vår ambition är att göra det så enkelt som möjligt för dig att förstå det här paradigmskiftet. Vi har läst hundratals forskningsrapporter och tagit höjd för att förstå och förmedla all den fascinerande forskning om fascia för att ge kunskap om kroppen på ett enkelt sätt.

Ju mer vi lär oss ju mer inser vi att vi inte vet.

Förståelsen för Fascia förändras hela tiden och det är inte säkert att allt vi tror oss veta idag gäller imorgon – vad vi dock vet är att det inte ser ut som vi tidigare trott – och vi ser med spänning fram emot att lära nytt och lära mer.

”Fascia omsluter inte bara allt i hela kroppen, det vänder upp och ner på hur vi ser på den” – Tom Myers

Tom Myers har sedan 70-talet varit en av de starkaste förespråkarna för att öka förståelsen för fascia.

Vid Fascia Research Congress 2015 intervjuade vi Myers och bad honom att helt enkelt svara på frågan: Vad är Fascia?

I sin bok Anatomy Trains beskriver han hur fascia är strukturerad i olika kraftöverföringslinjer som kan vara en bra grund för att förstå fascians funktionalitet.

Dessa fascialinjer är inte fristående egna konstellationer utan en del av en större helhet. Linjerna omsluter muskler, organ, skelett och celler. Myers beskriver det ganska bra när han säger att vi måste sluta se kroppen i delar med olika muskler, skelett, organ osv. Det är snarare en fascia, en kroppstrumpa med en massa olika fack. Läs mer om dessa fascialinjer här.

Ett exempel på en sådan linje är den ytliga rygglinjen (super fiscial back line) som går från huvudet ända ner till foten. Ytliga rygglinjen motverkar fosterställning och håller kroppen upprätt och sträckt.

  1. Stå upp med raka ben och böj dig framåt. Målet är att dina fingrar ska nå marken, men det är inte alla som når ner. Hur som helst. Notera hur långt ner du kommer.
  2. Ta en golfboll, en tennisboll eller liknande och rulla den (med tryck) i ca 1-2 minuter under vardera fot.
  3. Upprepa steg 1 och notera hur långt ner du kommer nu. Du borde komma i alla fall 5 cm längre ner. Upprepa annars steg 2 och testa igen
  4. Har du koll på bindväv? Du vet den där tunna hinnan runt köttbiten. Ny forskning visar att bindväven är mer än så, ett nätverk utan början och slut, från huden, genom hela kroppen, in till minsta cell. Fasciaforskningen fördjupar vår kunskap om kroppen – och resultaten är otroligt fascinerande.
  5. Upptäckten av att fascian, ett omslutande nätverk av bindväv, har en större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott, öppnar upp för nya sätt att se på värk och smärta.
  6. Vad är fascia?

En liknelse är att varenda del i kroppen är omsluten av tunna påsar, bindväven. Dessa påsar sitter i sin tur ihop med varandra och detta heltäckande nätverk är kroppens grundstomme och håller alla delar på plats.

Fascian har en vital betydelse för minsta muskelrörelse, men arbetar även när vi är stilla, då t.ex. immunförsvaret använder nätverket för att hålla oss friska. Dessutom agerar fascian för att minska smärta vid en olycka. Om du t.ex. slår i foten kompenserar kroppen med hjälp av fascian så att en del av smällen tas av knät, av låret och ibland även höft och ländrygg. Kompensationen och insikten att allt sitter ihop blir extra intressant när man ser till vad som händer vid låsningar och inflammation i fascian.

Fascia är ett nätverk av bindväv utan början och slut och det omsluter i princip allt i kroppen – från muskler och skelett, till organ och celler.

Tänk dig fascian som ett nät av tusentals tunna sytrådar som jobbar längs med varandra. Om dessa klibbar ihop, vilket händer när vi vilar, kan problem uppstå. Till en viss nivå så hanterar kroppen det, men inte alltid. Om du tittar på en katt, eller ett litet barn, så sträcker de sig alltid på sig efter att de vilat. Varför?

Fascia som klibbat ihop påverkar rörligheten och då man har funnit att det finns 6 ggr mer nervceller i fascian än i muskler går låsningar i fascian att härleda till exempelvis smärta i ländryggen. En ”sjuk” fascia blir snabbt en ond cirkel. Inflammation uppstår, flödet av vätska och immunförsvar påverkas – och värken i sig gör vila och återhämtning svårare.

Kunskap om fascian påverkar även hur vi ser på träning och motion. Inom kampsport har man länge, medvetet eller omedvetet, tränat på ett sätt som gynnar fascians funktionalitet. Det finns ett flertal exempel på fotbollsspelare som använt just kampsport eller yoga som komplimenterande träning och haft långa karriärer med få skador. Det finns en anledning att tyska världsmästarna i fotboll fokuserar sin rehab kring fascia.

Vi borde kanske helt enkel göra mer som katter och barn, sträcka på oss och träna upp vighet och rörlighet. Men framför allt bör vi ta till oss den senaste kunskapen om hur våra kroppar fungerar.

HUR KLARADE DINOSAURIERNA TRYCKET FRÅN GRAVITATIONEN?

När ortopeden Dr. Stephen Levin var på ett naturhistoriskt museum och såg hur vajrar höll upp halsen på samma typ av dinosaurie ovan, fick han inte bilden att gå ihop. Hur kunde halsen hållas upp när det väl begav sig? Anledningen till fascinationen är att det är en mekaniskt omöjlig struktur – i alla fall enligt det traditionella sättet att se på struktur.

Varför är det här intressant? Det Levin kom fram till var att den strukturella form som arkitekten Buckminster Fuller kallar Tensegrity – en kombination av orden Tension och Integrity – också finns inom anatomin, och att det förklarar hur dinosaurien kan hålla upp sin hals.

Levins upptäckter, som han benämner som Biotensegrity förändrar sättet vi ser på hur en kropp är uppbyggd, och vad som egentligen håller ihop den. Skelettet är inte, som man tidigare trott, den galge som allt hänger på. Skelettet är snarare de stumma stag som håller isär fasciakostymen och som stabiliseras upp av bindvävsstrukturerna, likt Needle Tower i bilden ovan.

Kroppen är dock inte lika statisk som tornet på bilden. Det beror på att kroppens vajrar, fascian, inte är två, fem eller tio till antalet, utan många många fler. Vissa är spända och vissa är slappa och de spänns och slappnar av vid varje rörelse.

Man kan beskriva det som att skelettet flyter fritt i fascia. Är den mjuka vävnaden sned kommer skelettet hamna snett. Jobbar vi med att återställa och underhålla de mjuka delarna, muskler och bindväv, kan vi behålla en lätt fri känsla, då skelettet svävar fritt inuti dessa komplexa strukturer.

Fascia har för många kirurger och forskare setts som något att flytta på för att komma åt att se och jobba med de underliggande delarna. Öppnar vi en äldre anatomibok så nämns givetvis fascia, men inte alls i samma utsträckning som man går igenom muskler och dess funktion och exakta fästpunkter.

De senaste årens forskning har dock visat att fascia inte bara omsluter i princip alla delar av kroppen, från små celler till stora muskler, det börjar även mer tydligt att vi faktiskt kan hitta många svar i själva fascians strukturer. Både information om sjukdom, smärta och rörelsestörningar kan gömma sig i denna vävnad.

Fascians placering och utformning

Det finns just nu ingen fastställd terminologi för fascia. Men det finns tre sätt att beskriva fascia så här långt.

  1. Hinnor eller andra dissekterbara bindvävssammansättningar, inklusive bindningar till inre organ och dissekterbara strukturer som hör till dem.
  2. Massor av bindväv stora nog att se med blotta ögat, noterat att fibrer i fascia tenderar att vara ihopvävd, och inkluderar även lös areol bindväv som till exempel den ytliga bindväven under huden.
  3. Fibrös kollagen vävnad som är en del av kroppens kraftöverföringssystem (definition från Fascia Research Congress 2015)

Fascia är det samma som kollagen bindväv. De olika sorterna av fascia benämns olika beroende på vart de sitter och hur de är utformade. Vi växlar här lite mellan benämningen bindväv och fascia, men det är samma vävnad, bestående av kollagena fibrer.

Fascia kedjar ihop alla kroppens delar och har en betydande roll i balans, hållning, koordination och även lägesbestämning. Den har även en avlastande verkan och överför stötar och belastning vidare till större områden för att undvika överbelastning.

Längs fasciahinnor löper de flesta blodkärl och nerver och det finns runt sex gånger mer nervreceptorer i fascia än i andra delar.

Fascia finns i hela kroppen och omsluter organ och muskler. Den håller ihop skelettdelarna och bildar även en fibrös vävnad fylld av vätska. Om vi börjar med fascians olika lager och delar så har vi en ytlig, subkutan fascia strax under huden. Djup fascia ligger mellan och runt om muskelgrupper, enskilda muskler samt organ. De areola fasciorna är tjockare och innehåller mycket vätska som flödar mellan den matrix av fibrer som bildar vävnaden.

Skelettets olika delar binds samman av starka band av bindväv –ligament som fäster samman lederna. Senorna är en förlängning av muskler för att kroppen ska kunna vara avsmalnande i extremiteterna och kraften komma en bit ifrån. En funktion är även att med muskelkraft spänna upp senan för att få högre utväxling på muskelns arbete, likt en fjäder som sprätter iväg. Exempel är gasellen som studsar fram med minimal ansträngning.

En aponeuros är en senhinna med fibrer som löper både längsgående och tvärgående. Aponeuroser finns i handflator, fotsulor, i bukväggen och i ögat. De har inte mycket nervändar och blodkärl till skillnad från de flesta bindvävshinnor.

Fascia: en kostym som omsluter allt. Utan början, utan slut.

Vävnadens sammansättning

Den vanligast förekommande celltypen i den extracellulära matrixen (bindvävens nätverk) är fibroblaster. De kan förändras mycket snabbt beroende på belastning och ombildas snabbt. Vår livsstil och belastning påverkar byggnaden av bindväv och den kan snabbt förtjockas och förändras.

Detta består bindväv av:

  • Kollagen: Vävnadens lim som håller ihop den. Byggt av proteiner hopbuntat till varierande typer av fibrer. Kollagen ger stadga, form och stabilitet till kroppen.

  • Fibroblaster: Celler som utsöndrar kollagenproteiner. Vid stretch eller tryck på fibroblaster kan de fördubbla sin produktion.

  • Kollagenas: Utsöndrar enzymer som bryter ner peptidbindningen i kollagen, för att förhindra onormal kollagentillväxt vid till exempel ärrbildning.

  • Myofibroblaster: Uppstår från fibroblaster som har stimulerats till att ändra sin form och funktion. Dessa har liknande karaktär som mjuka muskelceller och kan kontraheras. Dessa spelar in vid reparation av skadad vävnad. Det krävs ett stort trauma för att denna process ska starta.

  • Mjuka muskelceller: Finns såklart i mjuka muskelvävnader men förvånande nog även i bindväv. Dessa kan utföra långsamma ej viljestyrda kontraktioner och kan alltså skapa rörelse i bindväv.

  • Integriner: Protein som är vitalt för cell-till-cell kommunikation i den extracellulära matrixen (ECM). Integrinerna binder ihop ECM till alla cellmembran och kan kommunicera till cellen vad som sker utanför. Cellen kan således inte bara ”smaka” på den kemiska omgivningen utan även känna av vad som sker i omgivningen.

  • Fibronectin: Klisterliknande ämne som får integrinerna att fästa.

  • Elastin: Låter kroppen återta sin ursprungliga form efter töjning.

  • Fibrillin: Formar elastiska fibrer som ger styrka och flexibilitet till bindväven.

  • Fett: Stötdämpar och isolerar.

  • Omvandlande tillväxtfaktor: Protein som styr tillväxt

  • Fascians glidlager: Innehåller proteoglycans och hyaulonsyra

Stimulering av bindväven ger en ökad volym av de vätskefyllda glidlagren.

De flesta sensoriska receptorerna är belägna i den ytliga bindväven och det förklarar varför många manuella ytliga terapier gör ont. Det förklarar även den ospecifika smärta som kan uppstå i stora områden och som kan släppa vid effektiv behandling av bindväven.

Det verkar som att vibrationsterapi kan frigöra låsta nervsignaler som får muskler och bindväv att hålla ett konstant kontraherat läge. Muskler som varit i kramptillstånd mycket länge kan snabbt återfå normal tonus genom vibrationsterapi som påverkar dessa receptorer i bindväven och muskelspolarna.

Som tidigare sagts innehåller bindväven upp till sex gånger fler nervändar och har stor betydelse för kroppens funktion i stort. Har fascian dålig funktion stör det även nervsystemet och en negativ spiral är igång.

Problem kopplade till fascia

Då fascian är en så vital del av både vår ämnesomsättning, stabiliserande funktion, rörelseapparat, har en kraftöverförande verkan och hjälper oss känna av vår position kan många problem härledas till fascia, eller påverka fascia.

Fascians status påverkar vårt allmäntillstånd och trivseln i vår kropp. En försämrad funktion kan ge besvärliga smärttillstånd som är svåra att komma ur.

På den här sidan har vi samlat mer information om olika problem och hälsotillstånd och hur det kopplas till fascia.

 

Försämrat flöde och rörlighet

Fascia som förtjockats, stumnat och fått försämrad glidförmåga ger en hel del symptom. Kroppen upplevs tung och trög. Nerver signalerar problem och smärta uppstår. Muskler kan gå i kramptillstånd och inflammationer kan uppstå. En stram bindvävskedja kan snedvrida skelettet så slitage i leder uppstår och balansen rubbas.

Kroppen upplevs då tung och stum. Hela rörelseapparaten påverkas med sämre koordination och uthållighet som följd. Orsakerna kan vara många. Överbelastning, skador av yttre våld och trauma, inflammationer på grund av livsstil, felaktig kost, näringsbrist eller annan påverkan.

Det finns många orsaker till nedsatt funktion och uppbyggnad i fascian och det kan behövas lite detektivarbete för att komma fram till vad största orsaken är.

Det är tydligt att våra kroppar behöver rörelse för att bibehålla optimal ämnesomsättning och cirkulation i vävnaderna. Slutar vi röra oss stumnar även bindväven och fastnar ihop. Det är en viktig reflex att sträcka på sig och töja ut kroppen efter vila. Dock slutar vi ofta med det om vävnaderna gör för ont att röra.

Studier har visat att efter en stroke där centrala nervsystemet skadats stumnar sakta vävnaderna. Det sker inte omedelbart utan i takt med att kroppsdelar som påverkats av stroken inte rörs medvetet går muskler in i ett spastiskt tillstånd. Att passivt få hjälp att röra på kroppen kan hjälpa mycket.

Försämrad vätskning av vävnaderna påverkar också och injektioner av hyaulonsyra i fascia har visat sig öka rörligheten.

Detta visar på hur viktigt det är att underhålla hela rörelseapparaten och se till att rörelser tas ut till fullo regelbundet. Psykologiska aspekter påverkar våra rörelsemönster med. En person som är nervös och spänd håller ihop sina rörelser och bygger upp spänning. Den som gestikulerar och tar ut rörelser håller sig mer rörlig.

 

Inflammation och autoimmun inflammation

Inflammation är en mycket viktig funktion för att läka och bearbeta infektioner. Värme och smärta uppstår och immunförsvaret jobbar aktivt med att bearbeta bakterier eller läka en skada. Smärtan som uppstår är också en signal att den kroppsdelen är överansträngd och ska vila. Så långt är inflammation naturlig och viktig för läkning.

Något som inte är lika positivt är autoimmuna tillstånd. Där är immunförsvaret överaktivt och inflammationer triggas igång lite vart som helst. Ofta är detta en ärvd benägenhet till inflammation eller så är det livsstilsrelaterat. Viss kost ger ett överaktivt immunförsvar och då kommer kroppen leta efter något att attackera. Ett vanligt problem är socker, som aktiverar inflammation.

Även mjölkprotein och glutenprotein (från vete, korn, havre, råg) kan ta sig ut genom tarmen och påträffas ute i kroppen på fel ställe och får då immunförsvaret att starta inflammation allmänt ute i kroppen. Det finns teorier om att gluten även är en orsak till autoimmun hypotyreos, då sköldkörtelns vävnad påminner om glutenproteinets. Har kroppen ”tränats” till att reagera på gluten så ger den sig gärna på den egna sköldkörteln med.

Man kan säga att fettsyrorna Omega3 dämpar inflammation och Omega 6 triggar den.

Omega 6 får vi ifrån säd så alla livsmedel baserade på mjöl och gryn ökar inflammationsgraden. Omega 3 å andra sidan dämpar. Den fettsyran kan vara lite svår att få i sig då den så lätt härsknar.

En studie visade på att ekologiska sprättägg innehöll stora mängder Omega3, speciellt om hönsen erbjuds linfrön. De fabriksproducerade äggen innehöll nästan inget Omega3.

En inflammation kan bli kronisk i delar som skadats och inte kommer till fullständig läkning. Om till exempel muskler går i kramp och nervsystemet inte kommer ur sitt tillstånd, kommer funktionen i området försämras stadigt och läkningen försvåras mer och mer. Där kan inflammation ligga latent mycket länge. Ofta läker den ut om området behandlas och återfår normal funktion och cirkulation.

Är inflammationen resultat av överaktivt immunförsvar däremot, orsakat antingen av autoimmun sjukdom (reumatism, diabetes, hypotyreos osv) kommer förmodligen problemen komma tillbaka snart.

Vi kan konstatera att inflammationer kan vara svåra att förstå sig på och bota. En kropp med låg allmän inflammationsgrad kommer givetvis vara tåligare och inte skapa inflammation i leder och muskler på samma sätt som den som har ett överaktivt immunförsvar.

Vissa personer får våldsamt ont efter en promenad med smärtor och inflammationer i höftleder och knän. Andra kan belasta kroppen väldigt hårt med bara lite vanlig träningsvärk i muskler som följd.

Det kan vara bra att sätta sig in i inflammationers uppkomst för att kunna ge råd till kunder som inte är så lätta att behandla. Ibland kommer de inte bli bra alls då något hela tiden triggar inflammation och får kroppen att reagera på belastning.

Vi kan ju inte utesluta all belastning på våra kroppar, utan mår bra av träning och behöver anstränga oss för att bygga upp styrka och hålla oss rörliga. Men vid hög allmän inflammationsgrad kommer kroppen inte tåla den belastningen utan att börja göra ont.

Att träna med inflammation är aldrig bra eller roligt. Hellre vänta med att belasta tills inflammationen är borta och kroppen tål träning. Smärta är en bra fingervisare på inflammationsgrad. Även värme och svullnad.

Ofta läker inflammation då vi behandlar och ökar rörlighet och cirkulation. Men vid överaktivt immunförsvar kommer förmodligen kroppen bygga upp nya problem efter en tid. Det kan vara bra att påpeka för kunder så de inte blir besvikna på behandlingen.

 

Ärrvävnad

På samma sätt som kroppen bygger ärrvävnad vid skada i huden, byggs ärrvävnad upp i fascian inne i kroppen då den skadas. Därför kan vi få en kronisk nedsättning i rörligheten inuti efter en operation där fascia sytts ihop. Det blir inte samma hårda och kantiga ärrvävnad om fascian får hitta ihop själv och läka utan stygn.

Ärrvävnad och förtjockning uppstår också naturligt i överansträngda delar. Som beskrivet i fascians grundsammansättning, så kan den bygga på sig snabbt för att tåla för hög påfrestning.

Veterinär Dr. Vibeke Sødring Elbrønd beskrev hur hon kunnat hitta ärrvävnad och förtjockning i de delar hos dissekerade hästar där hon sedan tidigare visste de haft skador och hälta. Kroppen byggs på där den överbelastas, även med benvävnad där skelettet överbelastas, så kallade överben, eller förkalkning. Samma sak i mänskliga vävnader.

Personer som under lång tid överbelastat en kroppsdel kommer vara stramare och ha förtjockad bindväv i de mest ansträngda delarna. Detta kan vara svårt att behandla och få bort på kort tid. Speciellt om kroppen fortsätter utsättas för belastningen. Men släpper kramper och rörligheten ökar brukar fascian sakta ge efter och mjukna med.

Förtjockad fascia kommer naturligt förlora i elasticitet och rörlighet. Området kommer bli svårare att behandla och resultaten kan bli långsammare. Vid förtjockad bindväv kan behandling behöva upprepas flera gånger under en längre tid så vävnaden får chans att återställas.

 

Brist på svavel och C-vitamin

Fascia har olika fasthet beroende på hur väl kollagen inlagras i vävnaden. Kollagenets proteiner byggs bland annat av svavel. Det har visat sig att många med kronisk värk och stelhet mår mycket bra av ett tillskott av organiskt svavel, så kallat MSM (Metylsulfonylmetan).

Även C-vitamin är vitalt vid inlagring av kollagen. Därför drabbas de med extrem C-vitaminbrist av skörbjugg (t.ex. sjömän och människor i allmänhet förr i tiden då det innan potatisens ankomst var svårt att få tillräckligt med C-vitamin under vintern). Kroppen faller då helt enkelt samman då kollagenet inte kan bildas till fibriller, vilket leder till skör bindväv och inre blödningar.

Vi kan behöva stora mängder C-vitamin för full återhämtning och uppbyggnad av bindväv. Tar man tillskott av MSM bör C-vitamin tas samtidigt för bästa upptag. Rekommendationerna som finns för RDI är baserat på hur mycket man minst bör ta för att undvika bristsjukdomar, inte hur mycket vi bör äta för att må riktigt bra.

Här kan man ställa frågan om hur stor betydelse bristen på C-vitamin långt uppe på norra halvklotet har att göra med att det finns så många därifrån med den genetiska avvikelsen EDS (Ehlers Danlos syndrom, extrem överrörlighet). Även brist på svavel kan tänkas vanligt då det krävs sol och processer i levande växter för att binda svavlet i kroppen

 

Överrörlighet

Det blir väldigt tydligt hur viktig fascians ihophållande funktion är för en terapeut som möter kunder med allmän överrörlighet, det vill säga för mjuk och flexibel fascia.

Detta är oftast ett genetiskt ärvt tillstånd och medfött, men lokal överrörlighet uppstår också av övertöjning och skador. Till exempel någon som upprepat stukat foten och dragit ut ligament på utsidan av fotleden. Den personen kommer förmodligen lida av instabiliteten med smärta och upprepade stukningar som följd.

Vi föds olika. Vissa är stabila och stadigare i kroppen, andra gängliga och rörliga. Oftast har vi ärvt vår grundstabilitet av våra föräldrar och vid behandling av barn och förälder kan man känna igen samma strukturer.

Grundprincipen lyder, ju mjukare bindväv, desto mer krävs av muskulaturen för att stabilisera kroppen. Lite märkligt är det för många överrörliga är väldigt aktiva personer som tycker om att arbeta, men de får lätt ont och blir stela efteråt. Det verkar som de ofta har en hög grundenergi och vill röra sig mycket.

En stabil kropp verkar kunna reglera balansen mellan rörelse och vila bättre automatiskt. Men den rörlige måste tänka på att inte överanstränga sig och lägga mer vikt vid att träna upp styrka och sträcka ut kroppen för att undvika stelhet.

Vi måste alltså skilja på rörliga LEDER och rörliga MUSKLER. En person med mjuk grundstomme blir nästan alltid stelare muskulärt, än den som är stabil i sin grundstruktur.

Vad som styr kroppens grundstabilitet är fascian. Hur mjuk fascian är styrs av generna. Men vi verkar kunna hjälpa naturen på traven genom att undvika brister och röra på oss på ett balanserat sätt.

En överrörlig individ mår inte bra av att nöta i långa pass. Den behöver mycket styrketräning följt av vila. En mer fast sammansatt person, klarar att arbeta under mycket längre tid utan att bli sliten.

Att sitta stilla kan vara förödande för en överrörlig. Kroppen behöver rörelse och variation utan extrem överbelastning.

Det här är något alla terapeuter kommer möta då dessa personer nästan alltid dras med smärtor och låsningar från ung ålder, och kommer söka hjälp på olika håll mot sina spänningar och smärtor. Dessa har ofta råkat ut för att överbelasta någon kroppsdel till den grad att nervsystemet låst sig och muskler och bindväv låst ihop sig helt. Detta kan vara väldigt svårt om inte omöjligt att massera loss då kroppen jobbar emot terapeuten. Men djupvågsbehandling verkar kunna ta sig förbi motståndet och släppa på det låsta tillståndet.

Samma sak med exteriöra avvikelser. En extremt lång nacke kommer även den bli mer belastad. En kort bred rygg är stabilare och slits inte lika mycket som en lång och gänglig.

 

Stötdämpning

Kroppens stötdämpning består av tre delar.

Den passiva stötdämpningen som består av ledernas ligament, kraftiga bindvävsstrukturer som nackbandet och andra senor och ligament.

Den aktiva stötdämpningen sköts av muskelkraft.

Den tredje stötdämpningen är den sammanlänkande bindvävsstrukturen som kopplar samman muskler genom hela kroppen.

Tack vare den sammanlänkande bindväven kan vi absorbera en stöt genom hela kroppen. En smäll med foten in i en sten kan alltså ge en påverkan i slutet på den bindvävskedjan, ända uppe i skallbasen.

Detta är tydligt vid whiplashskador, där traumat sker framför allt i slutet av pisksnärtsrörelsen där nackens känsliga muskler och bindvävsstrukturer slits sönder, sedan svarar med kramp som kroppen inte kommer ur och en kronisk inflammation tar vid.

Samma sak vid en halkning på en isfläck, där en axel kan få sista sträckningen efter att vi sprattlat fram några steg, trots att greppet släppte under foten.

Den här funktionen är viktig för att dämpa slag och trauman och fördela dem genom kroppen. Det är tydligt att vi tål mer påverkan utifrån om vi är mjuka med full rörlighet i bindväv och muskler. En stel kropp slits lättare sönder.

 

Skador

Inledning

Man kan skilja på skador som uppkommer av slitage och belastning och skador som kommer av yttre trauman eller olyckor.

En glidande orsak på skalan är olyckor som sker på grund av en kropp som under längre tid fått försämrad funktion och därför skadas.

Vanligt är att ensidig eller för hård träning triggar igång inflammationer, förstör muskelvävnad och orsakar ärrbildning i bindväven.

Yttre våld, slag och annan påverkan utifrån är ofta lättare att läka ihop så länge kroppen har bra läkningsförmåga. Skador på grund av slitage och försämrad funktion/rörlighet kräver förutom läkning en förändring i rutinerna.

YTTRE VÅLD

Vid olyckor, slag, våld och trauman brukar prognosen vara beroende av hur kroppen mådde innan. En skör och stel kropp skadas givetvis mycket lättare än en flexibel kropp som kan absorbera stötar utan att gå sönder allt för mycket. Vid massiv åverkan går givetvis vävnader sönder ändå. Men läkningen har större chans att gå snabbt om kroppen var frisk och rörlig innan.

Vid trauma mot en skör och stel kropp är risken större för bestående skador och smärtor. Där kanske mer går sönder än vad som skulle ha skett annars och kroppen kan ha sämre resurser för läkning.

Men i stora drag så kan en behandling ha mycket bra verkan efter att det akuta skedet gått över och vävnaderna läkt ihop. Sedan kan behandling göra sitt för att släppa på spänning och stram bindväv som skadan orsakat.

Vid ett tillfälle testade jag (Märta) att behandla ett komplicerat armbrott. Det var en man på 25 år som vred av sin överarm och prognosen var lite osäker. Benet var helt av och brottet låg så nära en stor nerv att kirurgen inte ville operera utan lät armen läka inuti gips.

Direkt efter att mannen fått ta av gipset och få ok att börja använda armen var muskulaturen extremt spänd. Biceps var i ett kramptillstånd på grund av många veckor i gips och skadan i sig. Axeln var förtvinad och all lyftande muskulatur hård och smärtande.

Efter en behandling hade kramperna släppt och han kunde börja träna handen och simma utan problem och sjukgymnastiken gick mycket bra. Annars måste man inleda med att sjukgymnasticera igång de stumma musklerna som inte lyder och svarar på medveten rörelse. Nu var armen redo att röra sig, smärtfri och det återstod att träna upp styrkan igen.

Mannen är tandläkare och var rädd att förlora sin finmotorik i hand och arm, men blev helt återställd väldigt snabbt och har inga problem i dag.

Det är ganska typiskt att kroppen efter en akut skada ligger kvar i ett kramptillstånd kring de tidigare skadade delarna. Den krampen kan återställas av stretching och träning, men det kan vara svårt för vissa att klara av. Speciellt nacken kan vara svår att återställa full rörlighet i själv. Nackryggen och skallbasen är känsliga områden som lätt går i lås. Då är manuella behandlingar ofta för kraftfulla och nervsystemet håller emot.

SLITAGE

Vid skador på grund av slitage är förloppet och behandlingen mer komplicerad. Dels för att orsaken till smärta och värk kanske finns kvar i vardagen samt att kroppen byggt på sig problemen under längre tid och då tar längre tid för återhämtning.

Ofta går det till så att mjukdelarna tröttas ut eller blir inflammerade. Antingen p.g.a. inflammatorisk kost, miljö eller andra orsaker som överansträngning. Då nöts kroppen helt enkelt ut och börjar göra ont.

Detta slitage kan även det orsaka låst läge i nervsystemet samt förtjockad bindväv. Dessa tillstånd hänger ihop.

Vi kan inte dela upp kroppen för skarpt i olika beståndsdelar då vi pratar om skador och funktion. Nerverna påverkar musklerna. Bindväven innehåller mängder av nervändar. Hög nivå mjölksyra förstör muskelvävnad. Överansträngda muskler påverkar bindväven så den stumnar. En ond cirkel är igång och vi behöver se på alla delar tillsammans för att återställa full funktion och få bort smärta.

STRÄCKNINGSSKADOR

En orsak till skador på ligament och de passiva stötdämparna, är att de aktiva mattats av, eller inte aktiverats nog. En kropp som rör sig styvt och stötigt belastar sina passiva stötdämpare mer och sträcker lättare sönder sig vid oväntade rörelser och dåligt underlag.

De flesta som kommer med ryggskott, eller någon som sträckt sig vid ett fall har oftast redan tidigare haft spänningar i det området som skadats. En mjuk kroppsdel klarar oftast av att sträckas till ytterläge utan att skadas. Då en fascia och muskel kortats av och fastnat ihop tål den minimalt med trauma innan den går sönder. Därför är det mycket bra att förebygga skador med hjälp av bra träning, stretching och om det inte räcker, någon slags behandling.

Vissa menar att spänningen uppstår som en reaktion på skadan, men ofta uppstår skadan efter att den aktiva stötdämpningen och musklerna överbelastats under längre tid för att sedan vid en liten extra okontrollerad belastning brista.

Patolog Julian Baker beskrev detta under Fascia Research Congress:

”Vi tror att en patellarsena bara smäller av då vi spelar fotboll, eller hoppar högt, eller springer snabbare än vi orkar. Men i själva verket har vi underbyggt skadan under lång tid, vi har byggt på anspänningen i musklerna som övergår till sena så länge, och försvagat senans kraft så länge att det till slut räcker med att kliva ur sängen så smäller den av. Resultat av en långvarig utmattning av vävnaderna. Givetvis tar då läkningen lång tid med!”

Detta är tydligt då smärta i patellarsenans fästpunkter, eller hälsporre, oftast hänger ihop med en trött och kort vadmuskulatur. Får vi vaden att släppa, fascian att mjukna och muskelkrampen att släppa, då kan inflammationen och den onormala belastningen nere i senfästena minska och smärtan försvinna.

Detta är nog svaret på varför stöd och tejpning hjälper läkningen. Tejpen stöttar muskulaturen så den får vila där bindväven inte håller ihop tillräckligt i förhållande till belastningen.

 

Skillnad mellan häst och människor

Att jobba med Djupvågsbehandling av både människor och hästar har lett till fördjupad insikt om såväl fascia som behandlingen i sig.

Hästarna lärde oss bl a att vi inte behöver behandla där det gör ont, utan att en mjukare behandling där man låter djupvågorna gå från neutralt till spänt område i många fall har ännu bättre effekt – även vid behandling av människor.

Vi fick tidigt lära oss att hästarnas bindvävsstrukturer i alla fall till 95 % är lika våra – och överlag så är det inte så konstigt att det finns många likheter då vi ju båda är däggdjur. Klart är i alla fall att vi har mycket att lära om humanbehandling från diagnos och behandling av djur.

Hästar svarar mycket bra på behandling, bättre än människor. Men även hos hästar finns variationer. Vi kan anta att deras stora muskel och bindvävsmassa kontra benmassa är en av orsakerna till de snabba resultaten. Vågrörelserna kan gå igenom så stora lager och dessutom är hästen ett flyktdjur, som har stor del av sin överlevnad att tacka för en fungerande rörelseapparat.

Vi är byggda annorlunda, sammansatta med mer benmassa kontra mjukdelar och med en rättuppstående tvåbent kroppstyp. Hästen kan vila stående, vilket vi knappast klarar. Vi behöver vila liggande för att kunna återhämta oss.

 

För lite rörelse

En likhet mellan hästar och oss är att många av oss mår bra av rejäl intensiv träning regelbundet. Det behöver inte vara långvarig belastning, men att ta i med full kraft en stund och tömma våra energidepåer i musklerna. Om vi enbart rör oss lite försiktigt är det lätt att vi bygger upp för höga glukogennivåer i musklerna som sedan bryts ner för snabbt vid ansträngning och orsakar kramp och svaghet.

Många mår väldigt bra av tunga marklyft eller hårda men kortvariga intervaller. Att bara gå rakt fram aktiverar inte kroppen på ett sätt som påverkar metabolismen och muskelstatusen i hela kroppen.

Det bästa är om vi kan röra oss smärtfritt. Ibland kan det dock behövas lite kamp och att utstå lite smärta för att komma in i en god spiral av rörelse. Behandling kan underlätta så att vi kan röra oss utan smärta och komma igång med att bygga upp styrka och kondition.

Där kan vi se en likhet mellan oss och hästarna, även de behöver sund träning för att må bra. Ibland har skador satt stopp för motionen och då behöver vi såklart lösa de problemen först. Vi ska kunna röra oss utan smärta, precis som att vi inte vill belasta kroppen med hård träning så länge vi har riktigt ont.

Att röra sig på ett sätt som synkroniserar kroppen är bra. Både löpning och yoga, aktiverar bålen och ökar den sammanhållande stabiliteten. Därför mår många med ryggont bra av att springa.

Ett problem är dock att all träning ändå kan ge spända muskler då kroppen kallnar. Speciellt om vi har näringsbrist som t.ex. magnesiumbrist. Då känns det bra direkt efter träning men kroppen stelnar sedan ihop igen.

Då går balansen och hållningen förlorad och vi kan få ont i rygg och höfter osv trots att vi rör oss mycket. Fria leder och rörlighet är vitala för att hålla smärtan borta!

 

Översträckning

Fascian innehåller mängder av receptorer, längs längre stråk, mellan kotor, längs muskler osv. Dessa receptorer läser av och signalerar i vilken position vi är och hur vävnaderna töjs. Vid övertöjning känner vi en brännande känsla. Både muskler och bindväv kan övertöjas, men framför allt skadas muskelfibrer som kraftigt tänjs ut. Reaktionen på en sådan skada är oftast en efterföljande kramp i området runt skadan.

Försämrad positionsavläsning är ofta orsak till att vi lätt översträcker och skadar oss i områden som sedan tidigare stelnat. Där kroppen blivit stel och stum klarar inte nervsystemet av att signalera läget så snabbt som det borde så vi hinner kontrollera våra rörelser.

Det här kan så klart undvikas genom ergonomiska avvägda rörelser där vi bara rör oss så snabbt och avancerat som vi känner att vår kropp är redo för just den dagen. Det är ofta vid stress eller slarv som vi misslyckas med det och gör oss illa.

Därför är klassisk bindvävsmassage inte speciellt rolig. Den bränner och gör oerhört ont. Vibrationer som återställer fascians vätskebalans och rörlighet är långt mycket skönare

 

Sträckning – ryggskott

Ryggskott följer samma mönster som översträckning. Vi har oftast byggt upp en spänning och stelhet som till slut försämrar reaktionen i nerver och muskler i det stela området. Blir vi kalla, extra stela eller kanske efter vi nyss klivit upp på morgonen, kan det räcka med att sträcka ut armen efter lysknappen eller en tekopp, så hinner inte de mothållande musklerna reagera och några fibrer slits sönder.

Det är oftast inte den aktiva kontraktionen, lyftet som gör att ryggen brister, utan då vi slarvar och ställer ifrån oss det vi lyft. Eller för snabbt sträcker oss efter något som vi gjort tusen gånger. Bara det att just den här gången hinner inte kroppen med.

Kroppen reagerar sedan på den inte så allvarliga sträckskadan med att krampa. Så den värsta och långvariga smärtan kommer i regel av krampen som följer. Där kan vi vara snabbt framme och behandla så ryggen håller sig mjuk och fri från låsningar tills sträckningen läkt ut.

Fascian innehåller som sagt mängder av nervändar. Men även ett sinnrikt gps-system som hjälper oss att lägesbedöma kroppen. Vi känner av vårt exakta läge och håller balansen även genom fascian. Det kan vara orsaken till att exakthet i rörelse och reaktionsförmåga ökar efter en lyckad behandling.

Vi drabbas lätt av korta höftböjare. Då vrids bäckenet framåt och ländryggen blir överbelastad. Ett helhetsperspektiv på hållning och balans är viktig då vi behandlar.

Sträckskador kan ofta ske om man blivit nerkyld i den kroppsdelen, har en infektion (som får immunförsvaret att nerprioritera muskulaturen) eller vid utmattning. Det vill säga kroppen är redan trött men vi tar i för mycket och vävnaderna håller inte för belastningen.

Oavsett vilken av dessa orsaker brukar man kunna undvika sträckningar om man är medveten om sina rörelser, arbetar ergonomiskt och känner in kroppen. Vilket kan vara svårt under stress eller i en pressad situation och för en häst som jobbar med hög energi och inte gärna känner efter förrän efteråt.

 

 

FASCIALINJER

Tänk dig fascian som ett nät av tusentals tunna sytrådar som jobbar längs med varandra. Om dessa klibbar ihop, vilket händer när vi vilar, kan problem uppstå. Till en viss nivå så hanterar kroppen det, men inte alltid. Om du tittar på en katt, eller ett litet barn, så sträcker de sig alltid på sig efter att de vilat. Varför?

Fascia som klibbat ihop, vilket den gör varje natt när vi sover, påverkar rörligheten. Vi borde kanske helt enkel göra mer som katter och barn, sträcka på oss och träna upp vighet och rörlighet.

Kunskap om fascian påverkar även hur vi ser på träning och motion. Inom kampsport har man länge, medvetet eller omedvetet, tränat på ett sätt som gynnar fascians funktionalitet. Kanske är det Zlatans bakgrund inom just kampsport som gjort att han haft så få skador under sin karriär. Det finns en anledning att tyska världsmästarna i fotboll fokuserar sin rehab kring fascia.

Här kommer vi samla med information om hur du kan träna upp fascian. Tills vidare presenterar vi ett av de mest grundläggande sättet att undvika hopklibbad fascia – Yoga.

Tom Myers har studerat fascia sedan 70-talet och har även sammanfattat andra forskares forskning om fascia.

Det Myers kanske är mest känd för är de kraftöverföringslinjer som han beskriver i sin bok Anatomy Trains. Dessa kan vara en bra grund för ökad förståelse kring fascians funktioner. Även om alla dessa linjer även går ihop i varandra och hela fascian fungerar som en helhet och ett nätverk utan början och slut, kan det vara nyttigt att dela upp dem i dessa skilda delar och studera dess olika funktioner.

Linjerna omsluter muskler och ibland beskrivs det vilken funktion dessa muskler har eller vilken typ av muskelfibrer linjen innehåller. Linjerna är alltså inte fristående utan innesluter organ, muskler och övriga vävnader och delar som då ingår i linjen.

Anatomy trains är en mycket bra bok att läsa med mycket fakta om både träning, övningar för rörlighet och fascians uppbyggnad.

Texten nedan är hämtad ur avsnitt 2.4 i Atlasbalans Akademi – en utbildningsplattform för de som jobbar med Djupvågs- & Fasciavågsbehandling.

 

Fascialinjer enligt Tom Myers

Grundhypotesen i Thomas Myers skrifter om fasciella kinetiska linjer är att muskler, oavsett vad de gör individuellt, även påverkar vävnader vidare genom hela kroppen via fasciella sammanlänkningar.

Dessa sammanlänkningar kan kallas för fascialinjer och kan följas genom kroppen som dissekerbara ”meridianer” av bindvävsstrukturer. De består av hinnor och ligament, både ytlig och djupt liggande bindväv, lös och stram.

Dessa fascialinjer skapar stabilitet, motstånd, spänning, flexibilitet, elasticitet och framför allt- kompensatorisk hållning. Alltså arbetar bindvävsstrukturer synkroniserat, med att skapa en flytande och balanserad rörelse i en hållning som bibehåller balans och direkt kontakt mellan kroppens delar.

I Myers bok ”Anatomy Trains” beskrivs ligamenten som den ”inre säcken” och utanpå det ligger fasciella vägar, linjer, sammanlänkade längsgående strukturer som distribuerar spänning och kompensation.

Kartan över fascialinjer visar de längsgående band och slingor av bindväv bland muskler och organ, som bygger på den relativt nya anatomiska kunskapen och analysen om hur rörelseapparaten egentligen fungerar.

Den gamla synen på muskler, teorin om ”isolerad muskelfunktion” är att muskler endast arbetar fäste mot ursprung och mest kontraherande och mothållande. Lägger vi på kunskapen om fascians kraftöverförande funktion blir bilden så mycket mer detaljerad.

All vävnad i kroppen är givetvis sammanlänkad i det nätverk som fascian bildar, men dessa linjer är mer tydligt urskiljbara ur övrig vävnad och verkar överföra signaler/rörelse mer kraftfullt genom just dessa stråk.

Fascia består av många typer av kollagen, elastin, retinacula fibrer, och de klistriga proteiner som kallas för ”grundsubstans” eller även kallad den extracellulära matrixen. I denna grundsubstans kan näringsutbyte och kommunikation mellan celler och kroppens olika delar ske.

Man ser att i delar av kroppen som är blockerade, där muskler är låsta i antingen långt statiskt läge, eller kort låst läge och skelettdelar hamnat ur läge, där är den extracellulära matrixen (grundsubstansen) förtunnad och hinnor fastnar ihop.

De kollagena fibrerna i fascian byggs på och blir mer stumma och låsta av överbelastning/dålig rörlighet. Då detta sker och även grundsubstansen förtunnas kommer cellerna i området få för lite näring och vätska och en ond cirkel och sjukt tillstånd är igång.

SBL

Denna linje kopplar samman och skyddar hela den bakre sidan som en ryggsköld, från undersidan foten till toppen av skallen i två delar. Från tår till knän och från knän till ögonbryn.

När knäna är utsträckta fungerar dessa två delar som en helhet.

Ytliga rygglinjen motverkar fosterställning och håller kroppen upprätt och sträckt.

Vi föds ihopkrupna men med mognad och utveckling stärks ytliga rygglinjen och dess muskler tills vi har en stark upprätt position med höjt huvud.

En skör punkt längs den här linjen är plantarligamentet under fotvalvet. Problem här fortplantar sig ofta vidare uppåt längs linjen. (Så behandling under foten är mkt bra!)

Att alltid jobba längs efter hela ytliga rygglinjen hjälper kroppen till korrekt balans och hållning.

SFL

Denna linje kopplar samman hela framsidan av kroppen från fötternas ovansida till sidorna av skallen i två delar. Från tår till bäcken samt från bäcken till skallen.

Då kroppen är upprätt och höfterna sträckta fungerar linjen som en helhet av integrerad fascia.

Funktionen i rörelse är att skapa flexion av bål och höfter, sträcka knäna och dorsalflektera foten.

Behovet av att snabbt kunna flexa ihop framsidan i diverse leder gör att denna linje innehåller muskler med fler ”fast-twitch” fibrer.

Här är det också viktigt att behandla noggrant då kroppens reflex att krypa samman och ”skydda sig” är stark. Trauman kan sätta sig i låsningar i ytliga frontlinjen och behandling av viktiga delar såsom sidorna av nacken nära öronen, framsida axlar, höftböjare och framsida lår måste göras ordentligt.

Denna linje är ofta orsak till framåttippat samt roterat bäcken.

Problem efter whiplash och överansträngning i nacken sitter även den ofta här, på framsida hals som kontraherar och pressar samman halsryggen. (Scalenus, sternocleidomastoideus)

LATERLALINJEN

Den laterala linjen ramar in kroppens båda sidor från fotens mittersta ut och insida, sträcker sig upp längs benets utsida och lår. Den passerar bålen i ett sicksack-mönster upp under skuldran och fäster nära örat.

Linjens påverkan på hållningen är att balansera fram och baksida samt lateralt höger-vänster sida.

Linjen reglerar även krafter som överförs från andra ytliga linjer, ytliga front och rygglinjen, alla armlinjer samt spirallinjen.

Laterala linjen agerar stabiliserande på bålen i förhållande till benen och hjälper till med koordinationen i rörelse.

Linjen agerar sidoböjande samt lyfter ut höften och bromsar motsatt sidas rotationer och flexioner.

Här uppstår ofta problem i det ”tibiala bandet” som sträcker sig på utsida höft och lår. Blir denna del kort och stum påverkar det höftens rörlighet negativt och rörelse som ska tas ut i höften kommer i stället påverka ryggslutet genom överdriven rörelse i sidled. Många gånger ger dålig rörlighet och stumhet i utsida lår höft och ryggsmärtor.

SPIRALLINJEN

Spirallinjen gör en slinga runt kroppen i två motsatta cirklar, åt höger och vänster. Den förenar vardera sidan av skallen, korsar bröstryggens baksida till motsatta skuldran. Sedan går den runt bröstkorgen till framsidan för att korsas i navelhöjd och gå ner mot höften.

Från höften går spirallinjen likt ett hopprep ner längs lårets främre utsida ner till utsidan av foten. Den gör en slinga under foten, fortsätter upp igen mot utsidan av låret mer åt den bakre sidan mot sittbenen. Vidare från sittbenen där de korsas igen och övergår i erector spinaes fascia.

Denna linje stabiliserar kroppen i alla plan genom sin dubbla omslutande slinga. Den kopplar samman foten med pelvis och är viktig i regleringen av knäets position då vi går.

Vid bekymmer orsakar denna linje rotationer och obalanser helt igenom kroppen.

ARMLINJERNA

Här visas fyra olika distinkta myofasciella meridianer som löper från det axiella skelettet genom fyra lager i skuldran, ut längs armens alla sidor och till handen till tummen, lillfingret, handflatan samt handryggen. Armlinjerna har fler överkorsande strukturer än det finns i benen. Så även om här beskrivs längsgående strukturer så binds de samman tvärgående med.

Detta för att mänskliga armar är byggda för att ha hög rörlighet mot benen som ska erbjuda mer stabilitet.

Att klara av denna fria rörlighet kräver fler varierade linjer och support åt alla håll.

Armarnas linjer är ganska logiskt ordnade med en djup och en ytlig linje på armens framsida, samt en djup och ytlig på armens baksida.

Armlinjerna är namngivna efter sin placering där de korsar skuldran. Alla armlinjer går obemärkt in i alla övriga linjer och utför tryck, drag, rotationer, mothåll och oändliga rörelser i samverkan med ögonen för att utföra alla de avancerade moment vi gör med våra armar och händer.

FUNKTIONELLA LINJERNA

De funktionella linjerna utgår från armlinjerna och korsar bålen till motsatt utsida av pelvis och ben. Eller kan man säga att sträckningen går från motsatt sida då de inte har en riktning.

En av linjerna korsar framsidan och en korsar baksidan, så att de tillsammans bildar ett X på både fram och baksida. En tredje linje i denna grupp är den ipsilaterala funktionella linjen, som löper från axeln till insidan av samma sidas knä.

Dessa linjer aktiveras framför allt i aktivt utövande som i idrott som kräver lite mer av stabilisering, motvikt, eller för att få kraft från sin motsatta utsida.

Ett exempel är ett kraftfullt basebollkast där kastaren hämtar kraft från marken och trycker kraften upp diagonalt till kasthanden, eller en tennisspelares backhand.

Dessa linjer är mindre aktiverade i stillastående position

DFL

Djupa frontlinjen är placerad mellan högra och vänstra laterala linjerna i frontalplanet, inklämd mellan ytliga frontlinjen och ytliga rygglinjen i sagittalplanet. Den är omgiven av spirallinjerna och funktionella linjerna.

Den djupa frontlinjen innefattar kroppens myofasciella ”kärna”. Om vi börjar nerifrån har linjen sina rötter djupt in under foten, passerar upp på skelettet av underbenets baksida, bakom knäet och till lårets insida. Härifrån går ett större spår över höftleden, bäckenet och ländkotornas framsida medan ett alternativt stråk går längs lårets baksida till bäckenbotten efter vilken den återgår tillsammans med den första delen vid ländkotorna.

Vidare uppåt via diafragman passerar djupa frontlinjen upp genom bröstkorgen med många förgreningar genom bröstkorgens inälvor och slutar på undersidan av både det neutrala och viscerala kraniet.

Denna linje är den mest tredimensionella i sin form snarare än en linje. Alla linjer är givetvis till viss del tredimensionella, men de är mer liknande kraftöverföringslinjer.

Djupa frontlinjen tar definitivt upp mer utrymme än övriga linjer. I benen innefattar djupa frontlinjen de flesta stabiliserande musklerna. Genom höften har linjen nära relation till höftleden och synkroniserar rytmen av vår gång med rytmen hos vår andning.

I bålen går djupa frontlinjen tillsammans med autonoma ganglier, mellan våra neuromotoriska chassin och de organ som stöttar celler i den ventrala brösthålan.

I nacken erbjuder djupa frontlinjen en motvikt till de dragande mekanismer som ytliga front och rygglinjen orsakar.

En djupgående förståelse för denna linje är viktig för lyckad behandling med nära nog alla typer av manuella tekniker och terapier.

 

Den djupa frontlinjen…

  • Lyfter den inre bågen

  • Stabiliserar alla segment i benen, inklusive höften.

  • Stöttar ländryggens framsida

  • Omger och formar buken och bäckenets innandöme.

  • Stabiliserar bröstet samtidigt som den erbjuder expansion och avslappning för andningen.

  • Balanserar den sköra nacken och tunga huvudet.

    Djupa frontlinjen innehåller mestadels uthålliga stabiliserande muskelfibrer och fungerar just stabiliserande med en fastare form av fascia. En dålig funktion i djupa frontlinjen kan vara orsak till senare skador och svåra problem som inte så lätt går att behandla bort.

BINDVÄV

Kroppen består till största delen av bindväv (fascia). Ny forskning och nya upptäckter visar på att det med största sannolikhet är vårt viktigaste organ. Denna nya forskning visar också att vi förbisett vår fascias grundläggande funktioner och dess stora betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Den har bland annat till uppgift att upprätthålla hela vårt skelett, muskler och inre organ på plats. Man vill ha fascian så flexibel, mjuk och fuktig som möjligt genom hela livet.  

Bra sida om bindväv